Karlbergsvägen

1338

Lars Engström fotoutställning

Jag hamnade på en fotoutställning. Nej, inte på Fotografiska dit snart halva stan har vallfärdat. Läste någonstans att en kvarts miljon redan besökt museet sedan man slog upp dörrarna för något år sedan. Om det beror på att museet bland sina vänner har Filippa K och Vattenfall och Moon och Watson vet jag inte. Ingen av dem har lyckats dra mig dit ännu fastän jag tycker om att se fotografier. Det kostar ju en del.

Lars Engström fotografier

Häromdagen hamnade jag istället på en annan utställning av fotografier. På Stadsmuseet vid Slussen. Bilder tagna av en annan för mig okänd fotograf som heter Lars Engström. Att se hans bilder är 110 kronor billigare, kostar faktiskt inte en krona, men de är lika sevärda som berömdheternas bilder. Lars bilder är tagna mellan 1967 och 1981 i Birkastan. De berättar om en stad i förändring, den tid när varje kvarter hade rivningskåkar där man bodde på rivningskontrakt. De som inte föll offer för grävskoporna är idag för det mesta bostadsrätter som blivit miljonbubblor.

Men bilderna berättar inte bara om en plats och en tid. De berättar framförallt om barnen som bodde där. De  berättar om den tid i livet som är upptäckaräventyr. Så är de egentligen oberoende av plats och tideräkning. Jag blir glad av dem för de påminner mig inte bara om min egen uppväxt på Kungsholmen (och att jag bodde ett halvår på Karlbergsvägen) utan också om att den där lekfulla äventyrslustan finns kvar inom en fastän man gått och blivit gammal.

Det blir fler besök under tiden fram till 8 maj som Lars Engströms utställning pågår. Hoppas vi ses där!